Skip to content Diskriminering i arbetslivet betyder att en person behandlas sämre på grund av kön hudfärg etniskt ursprung religion funktionsnedsättning sexuell läggning eller ålder. För att något ska räknas som diskriminering krävs att vissa villkor är uppfyllda. Arbetsdomstolen har i ett stort antal avgöranden klargjort vad som gäller.
Det måste ha hänt något konkret. Det kan vara att en person inte får jobbet eller får sämre lön eller blir omplacerad eller får sin provanställning avslutad eller blir uppsagd eller utsätts för trakasserier. I AD 2015 nr 72 ansågs en gravid arbetssökande ha blivit missgynnad vid en rekrytering.
Det räcker inte att arbetsgivaren är orättvis. Det måste ha att göra med någon av de skyddade grunderna. Exempel från rättspraxis är att en kvinna nekades jobb efter att hon inte tog män i hand av religiösa skäl i AD 2018 nr 51. Ett annat exempel är AD 2018 nr 42 där ett krav på annan huvudsaklig sysselsättning slog hårt mot en person med funktionsnedsättning. I AD 2021 nr 38 prövades en åldersgräns för lotsar. Den ansågs ha ett godtagbart syfte och bedömdes därför inte vara diskriminering.
Lagen ger ett lägre beviskrav. Det räcker att omständigheterna ger anledning att anta diskriminering. Då måste arbetsgivaren bevisa att beslutet beror på något annat. I AD 2015 nr 72 ansåg domstolen att omständigheterna vid intervjun tydde på diskriminering och arbetsgivaren kunde inte förklara bort det. I AD 2018 nr 42 ansåg domstolen att kravet slog ut personer med funktionsnedsättning och att arbetsgivaren inte kunde visa att det var nödvändigt. I AD 2018 nr 74 kom domstolen fram till att det saknades omständigheter som gav anledning att anta diskriminering. Då avslogs talan.
När arbetstagaren visat att diskriminering kan ha förekommit måste arbetsgivaren förklara sitt beslut. Det kan till exempel handla om säkerhet eller patientsäkerhet eller andra krav som är rimliga. I AD 2017 nr 65 prövades förbudet mot engångsärmar i tandvården. Förbudet ansågs nödvändigt av hygien och säkerhet och därför inte diskriminering. I AD 2021 nr 38 ansågs åldersgränsen för lotsar ha ett nödvändigt syfte och vara ett godtagbart krav.
När en arbetstagare säger att hon eller han blivit utsatt för trakasserier på grund av kön hudfärg eller religion eller annan skyddad grund måste arbetsgivaren utreda det som sagts. Detta följer av diskrimineringslagen. I AD 2017 nr 61 prövades om arbetsgivaren hade gjort tillräckligt i ett fall där en personlig assistent uppgett att hon utsatts för sexuella och etniska trakasserier.
Vid funktionsnedsättning krävs skäliga anpassningar så att personen kan utföra sina arbetsuppgifter. Om arbetsgivaren kan göra enkla anpassningar men låter bli kan det vara diskriminering. I AD 2020 nr 3 gällde frågan en döv arbetssökande receptionist. I AD 2020 nr 13 gällde det språkkrav och dyslexi vid en provanställning.
Diskriminering föreligger när en person behandlats sämre på grund av kön hudfärg etniskt ursprung religion funktionsnedsättning sexuell läggning eller ålder och när händelsen ligger inom en arbetssituation som lagen omfattar. Arbetstagaren behöver bara visa att det finns omständigheter som gör diskriminering möjlig. Arbetsgivaren måste då bevisa att beslutet inte beror på den skyddade grunden eller att det finns ett godtagbart och nödvändigt skäl. Om arbetsgivaren inte klarar detta anses diskriminering vara styrkt.
